våra-prosjekter.jpg

Elproduktion långt ut till havs

Havet. Den perfekta platsen för vindkraft.

Långt ute till havs blåser vindarna starkt och jämnt. Det är en optimal plats för vindkraft. Vindkraftparker långt ute till havs skulle ge Sverige en outtömlig källa till fossilfri, stabil och storskalig energiproduktion, vilket behövs för att uppnå de globala miljömålen. En annan stor fördel med dessa vindkraftparker är att turbinerna knappt syns från fastlandet.

  • Då vindkraftsparken ligger långt ute till havs, i våra projekt minst 25 kilometer, stör den minimalt. Den hörs inte från land och syns för det mesta inte alls eller kan bara anas i horisonten. Läs mer om förhållanden som påverkar sikten.

    Att det är både starkare och jämnare vindar långt ute till havs gör att elproduktionen blir större och förutsägbar. Ute till havs kan turbinerna dessutom vara både större och högre, något som ökar energiproduktionen ännu mer.

    Tack vare ny teknik där turbinerna flyter i vattnet, kan vindkraftsparker anläggas i stort sett oberoende av djup och bottenförhållanden. De kan placeras där förhållandena är som mest gynnsamma.

    En enda turbin till havs kan generera lika mycket fossilfri energi som tre till fyra landbaserade turbiner.

    Vindkraftsparker, både på land och till havs, har lägst total miljöpåverkan av alla förnyelsebara energislag.

    Flera experter förutspår att havsbaserad vindkraft har störst tillväxtpotential i framtiden.

Det behövs en blå omställning för att klara målet med grön energi

År 2045 ska Sverige ha netto noll koldioxidutsläpp. Samtidigt kommer elanvändningen att öka från cirka 150 TWh upp till cirka 300 TWh per år. Det är en tuff ekvation att få ihop. Men med 1 160 mil kuststräcka har Sverige unika förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Den är en viktig resurs för att Sverige ska klara energiomställningen. 

  • Inom EU:s klimatstrategi är målet att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 55 procent till år 2030, jämfört med 1990 års nivåer.

    I Sverige finns flera utmaningar. Sveriges användning av el kommer att öka med drygt 50 procent fram till år 2045. Detta samtidigt som Sveriges elproduktionsanläggningar är ålderstigna och behöver bytas ut eller moderniseras. Det rör sig om 100 TWh, eller 70 procent av dagens elanvändning, som behöver ersättas fram till år 2040!

    Men det räcker troligen inte. Utifrån senaste havsplanerna för Bottniska viken, Östersjön och västerhavet (februari 2022) har Energimyndigheten tillsammans med andra myndigheter fått i uppdrag att peka ut lämpliga områden för att kunna producera ytterligare 90 TWh el till havs, utöver dagens havsplaner. Det skulle ge en möjlig produktion av havbaserad el på totalt 120 TWh, vilket är nästan lika mycket som Sveriges totala elförbrukning på ett år.

    Summan av allt detta är att storskalig användning av vindkraft till havs kommer att vara en mycket viktig energikälla för att såväl produktions- som klimatmål ska kunna uppnås.

 
Hållbarhet.jpg

Hållbarhet

 

Fossilfri och förnybar energi som är snäll mot havsmiljön

Havsbaserad vindkraft är en förnybar och fossilfri energikälla som varken släpper ut några miljöskadliga ämnen eller växthusgaser. Genom att placera vindkraftsparker långt ute till havs på noga utvalda platser är störningarna i miljön minimala. Våra kustvatten är hem för viktiga ekosystem och vår inställning är att de inte bara måste bevaras i nuvarande tillstånd utan även återställas och skyddas. Frejas ambition är att våra projekt skall kunna bidra till ett renare, starkare, motståndskraftigare och artrikare ekosystem där vi verkar.

  • Vi är medvetna om att våra projekt påverkar havet, djur- och växtlivet och de människor som nyttjar och gynnas av havet. Därför har vi skapat ett nätverk med experter som gör omfattande undersökningar av all slags miljöpåverkan som våra vindkraftsparker kan tänkas ha.

    Läs mer om vindkraftens påverkan på marint liv på Naturvårdsverkets hemsida.

    Vi förbättrar kontinuerligt utformningen av våra projekt för att mildra all påverkan på miljön. Djur, växter och människan måste kunna samexistera. Men vårt mål är högre än så. Vi strävar efter att våra vindkraftsparker ska bidra till den biologiska mångfalden och gynna de arter där vi finns. Vår ambition är att lämna naturen och närmiljön i bättre skick än när vi kom.

    Det finns även positiva effekter på det marina djur- och växtlivet. Många fiskarter tycker om ”tak” och studier tyder på att vindkraftsparker till havs kan fungera som konstgjorda rev och marina skyddade områden.

    Det ökar mängden fisk och skaldjur och i sin tur tillgången på bytesdjur. Alger och annan marin vegetation trivs också på de kättingar som förankrar vindturbinerna i botten.

Ger ekonomisk kraft åt det lokala samhället

Att etablera och driva en vindkraftspark till havs ger många positiva ringar på vattnet. Inte minst när det gäller att skapa arbetstillfällen. Studier uppskattar att det rör sig om så många som 50 000–165 000 heltidstjänster mellan åren 2025 och 2050. Dessutom finns många andra positiva följdeffekter.

  • Förutom de direkta arbetstillfällena som vindkraftverken skapar, finns även indirekta. De personer som arbetar med och på vindkraftverken behöver mat, logi och annan service. Vilket i sin tur ökar efterfrågan hos dessa näringar och kan skapa ytterligare arbetstillfällen.

    En stor utbyggnad av vindkraft innebär också att både region- och stamelnätet förstärks. Tillgången på stabil, förnybar el ökar och ger goda förutsättningar för att etablera och utveckla ny industri i regionen.

    Vi har under de senaste åren sett kraftigt ökade elpriser i Sverige, särskilt i de södra delarna. De flesta prognoser är samstämmiga och pekar på fortsatt höga priser och en instabil prisbild. Enligt simuleringar som gjorts av Energiforsk skulle tillförsel av cirka 1 GW elektricitet kunna sänka priserna med omkring 160–220 SEK/MWh. Ytterligare tillförsel skulle pressa priserna ännu mer nedåt. Sveriges vindkraftparker producerar i storleksordningen 1,5–2 GW.

    Freja Offshore vill ta en aktiv roll i att hjälpa det lokala samhället att dra nytta av de möjligheter som skapas kring våra havsbaserade vindparker. Vi planerar bland annat att starta samarbeten med lokala företag, leverantörer och skolor för att hitta rätt kompetens.

    Havsbaserad vindkraft har framtiden för sig och våra behov av att rekrytera kompetenta medarbetare kommer att vara stora. Vi kan och vill hjälpa till att locka nya människor till de värdkommuner och regioner där vi verkar.

    Förutom arbetstillfällen väntas utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft kunna generera bolagsskatteintäkter i storleksordningen 20 miljarder kronor fram till och med 2050.

 
Ger ekonomisk kraft åt det lokala samhället
Screenshot 2022-02-11 at 12.07.11.jpg

Våra projekt

Freja Offshore utvecklar för närvarande fyra havsbaserade vindkraftsparker i svenska vatten – Mareld, Cirrus, Dyning och Kultje.

De fyra projekt vi nu utvecklar har potential att försörja över sex miljoner svenska hushåll med förnybar el. Ett brett spektrum av intressenter är engagerade i projekten. För att granska framför allt de miljömässiga konsekvenserna har offentliga samråd inletts. 

 

Dyning

Flytande vindkraft i Östersjön

Dyning planeras mellan svenska fastlandet och Gotland. Området ligger cirka 45 kilometer sydost om Oxelösund, inom svensk ekonomisk zon.

Placeringen ökar möjligheten att kunna utnyttja de kraftiga vindarna längre ut från kusten. Fullt utbyggd bedöms Dyning kunna leverera det totala elbehovet för Södermanland och Östergötland, 10 TWh årligen.

Kontakt Dyning: info@frejaoffshore.se

> Vindkraftsprojektet
>
Samrådsdokumentation
>
Bilaga Dyning

Innan Freja Offshore etablerades skötte Hexicon ansökningsprocesserna, därför står det Hexicon i dokumentationen.

Mareld

Flytande vindenergi från västerhavet

Mareld planeras cirka 40 kilometer rakt västerut från Orust, inom svensk ekonomisk zon.

Med placeringen långt ute till havs kan Mareld producera stora och tillförlitliga mängder förnybar energi. Fullt utbyggd bedöms Mareld ha potential att leverera 9 - 12 TWh årligen, vilket motsvarar två tredjedelar av Västra Götalandsregionens elförbrukning.

> Vindkraftsprojektet
>
Samrådsdokumentation
>
Bilaga Mareld

Innan Freja Offshore etablerades skötte Hexicon ansökningsprocesserna, därför står det Hexicon i dokumentationen.

 

Cirrus

Klimatsmart elproduktion till havs

Freja Offshore planerar att etablera en havsbaserad vindkraftspark vid namn Cirrus, långt ut i södra delen av Östersjön.

Området, beläget cirka 50 kilometer söder om Karlskrona och i svensk ekonomisk zon, utmärker sig som en idealisk plats för vindkraft tack vare de starka vindarna i området. När projektet är färdigställt kommer Cirrus att kunna generera stabil och förnybar energi i stor skala. Fullt utbyggd kan parken leverera 10 TWh årligen, vilket motsvarar hushållsel för ca 500 000 villor eller om man räknar på genomsnittet för alla boendeformer - ca 2 miljoner hushåll.

> Samrådsdokumentation
>
Rättelse till samrådsunderlaget
>
Karta över Cirrus
>
Ansökan om tillstånd KSL
>
Ansökan om tillstånd SEZ

*Samrådstiden förlängdes i och med att Freja Offshore utförde en rättelse till samrådsunderlaget.

 

Kultje

Flytande vindkraftspark mellan Öland och Gotland

Kultje planeras cirka 25 kilometer från land mellan Öland och Gotland inom svensk ekonomisk zon.

Här ute är vindarna kraftfulla och pålitliga, vilket ökar potentialen att generera stora mängder förnybar energi. Fullt utbyggd bedöms Kultje kunna leverera 11 TWh årligen, vilket är nära hela behovet av Gotlands, Kalmars, Jönköpings, Kronobergs och Blekinge läns elförbrukning.

Kontakt Kultje: info@frejaoffshore.se

> Vindkraftsprojektet
>
Samrådsdokumentation
>
Bilaga Kultje

Innan Freja Offshore etablerades skötte Hexicon ansökningsprocesserna, därför står det Hexicon i dokumentationen.

Freja Offshore – Vindkraft långt ute till havs

Freja Offshore är en joint venture mellan Mainstream Renewable Power och Hexicon AB. Med stor samlad erfarenhet från offshore-projekt i Nordsjön och runtom i världen vill vi vidareutveckla svensk vindkraft till havs, med ambitionen är att göra en hållbar energiomställning mot ett fossilfritt och klimatneutralt Sverige möjlig.

Teknikagnostiska lösningar för framtidens utmaningar

På Freja Offshore tror vi att framtidens energilösningar inte kan begränsas av en teknik. Därför intar vi en teknikagnostisk hållning när det kommer till havsbaserad vindkraft. Vi undersöker ständigt marknaden och forskningen för att finna den bästa teknologin för varje unikt projekt. Vår ambition är inte bara att använda den mest kända eller populära teknologin, utan den som bäst passar projektets specifika förutsättningar och miljö. Låt oss tillsammans skapa framtidens hållbara energilösningar med en öppen och utforskande inställning.

Är ni intresserade av att leverera till något av våra projekt? Hör av er!

  • Flytande vindkraft är precis vad det låter som, vindturbiner på flytande plattformar. Till skillnad från bottenfasta turbiner som bara kan placeras på djup upp till 60 meter, kan flytande vindkraft etableras i vatten från 40 meter till långt över 1 000 meters djup. Det är därför de kan placeras långt ut till havs, där det blåser kraftigare och jämnare.

  • År 2045 ska Sverige ha netto noll koldioxidutsläpp. Samtidigt kommer elanvändningen att öka med över 50 procent. Som om inte den utmaningen är stor nog, är Sveriges elproduktionsanläggningar ålderstigna och behöver bytas ut eller moderniseras. Det rör sig om 100 TWh, eller 70 procent av dagens elanvändning, som behöver ersättas fram till år 2040!

    Med 1 160 mil kuststräcka har Sverige unika förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Den är både mycket effektiv och har liten inverkan på miljön. Havsbaserad vindkraft är den enda förnybara energikällan med tillräcklig storlek för att möta de energiutmaningar Sverige står inför.

    Utifrån senaste havsplanerna för Bottniska viken, Östersjön och västerhavet (februari 2022) har Energimyndigheten tillsammans med andra myndigheter fått i uppdrag att peka ut lämpliga områden för att kunna producera ytterligare 90 TWh el till havs, utöver dagens havsplaner. Det skulle ge en möjlig produktion av havbaserad el på totalt 120 TWh, vilket är nästan lika mycket som Sveriges totala elförbrukning på ett år.

  • Vindförhållandena till havs är mycket gynnsammare än på land med starkare och jämnare vindar. Dessutom kan högre turbiner användas ute till havs. En enda havsbaserad turbin kan generera lika mycket energi som tre till fyra landbaserade.

    Havsbaserad vindkraft långt från kusten stör minimalt. Den hörs inte från land och syns för det mesta inte alls eller kan bara anas i horisonten.

  • Områdena för Frejas projekt har medvetet valts ut för att minimera påverkan på miljön och visuellt. Våra planerade vindkraftsparker är belägna mellan cirka 25 och 50 kilometer från kusten. Under gynnsamma förhållanden kan de havsbaserade vindkraftverken ses från land. Synligheten varierar beroende på avstånd från land, väderförhållanden och ljus.

    För att kunna ge en bild och uppfattning om hur mycket våra vindkraftsparker kommer att synas från land tar vi i flera steg fram visualiseringar som en del av våra samrådsunderlag och miljökonsekvensbeskrivningar.

    Läs mer om förhållanden och vad som påverkar sikten.

  • Vindturbinernas ljudnivå är ofta en källa till oro. Men hur mycket låter egentligen ett vindkraftverk?

    För att få en uppfattning kan man jämföra med ljudet från vanliga hushållsmaskiner. Så här presenterar turbintillverkaren GE ljudet från en vindturbin. Visualiseringen bygger på data från NIDCD, som är en del av amerikanska National Institute of Health.

    På hur långt håll kan man höra vindkraftverk?

    Vindturbinernas ljudnivå

    På 300 meters avstånd har en landbaserad vindturbin en ljudnivå på cirka 43 decibel. Det kan jämföras med 50 decibel för den genomsnittliga luftkonditioneringen och omkring 40 decibel för de flesta kylskåp.

    På 500 meters avstånd sjunker ljudnivån till 38 decibel. I mer dämpade miljöer, till exempel i landsbygdsområden, är bakgrundsljudet cirka 30 decibel. På den nivån skulle en turbin som ligger ungefär drygt 1,5 kilometer bort inte höras.

    Vatten är akustiskt sett hårt, vilket innebär att ljudvågor reflekteras (färdas) mycket effektivt över en vattenyta. Med andra ord, ljud når längre över vatten än på land. Exempelvis kan ljudet från en 15 megawatts turbin höras med cirka 35 decibel på 300 meters avstånd om den står på land. Till havs (över vatten) skulle samma ljudexempel nå cirka 2 kilometer.

    Läs mer om mätning av vindkraftsljud här.

  • Den havsbaserade vindkraftsparken kommer att inverka på kuststräckan inom flera områden:

    • En anslutning till land för undervattenskabeln och tillhörande kablar tillbaka till en landbaserad transformatorstation

    • En drift- och underhållsbas för att serva vindkraftsparken till havs.

    • Utökad frakttrafik under installationsfasen.

    De första två delarna ovan omfattas av planeringsprocessen och genomförs i syfte att minimera störningar på land, samtidigt som de maximerar möjligheterna till den lokala leveranskedjan.

  • All aktivitet i den marina miljön har potential att påverka sjöfåglar och annat marint liv. Havsbaserad vindkraft i stor skala är än otestat i svenska vatten men det finns över 20 års erfarenhet i andra europeiska länder att dra lärdomar av.

    Projekten utformas för att minimera påverkan på den marina miljön och följer internationell bästa praxis som etablerats efter år av observationer, mätningar och forskning. Projekten genomgår en fullständig miljökonsekvensbedömning under hela planeringsprocessen. Skulle det finnas verklig risk för miljön genomför vi beprövade begränsningsåtgärder.

    Studier tyder på att vindkraftsparker till havs kan fungera som konstgjorda rev och marina skyddade områden. Det ökar mängden fisk och skaldjur och i sin tur tillgången på bytesdjur.

  • Nej, projektutvecklingen inkluderar en särskild arkeologisk riskbedömning med hjälp av geofysiska undersökningstekniker för att identifiera skeppsvrak. När en skeppsvraksdatabas har upprättats för platsen anpassas projektverksamheten för att undvika alla områden av arkeologisk betydelse.

  • För närvarande förväntas ett havsbaserat vindkraftverk ha en livslängd på omkring 30 år beroende på modell, väder och havsförhållanden.

  • Vindkrafterna gör att turbinbladen roterar och skapar stora mängder el som sedan överförs till land via en undervattenskabel. Därifrån kan elen till exempel användas för att driva hem, företag och transporter runt om i landet, eller till och med exporteras utomlands.

  • Det finns flera olika typer av flytande turbinteknologier. De flytande enheterna förankras på havsbotten via ett förtöjningsarrangemang kopplat till flera ankarpunkter. Förtöjnings- och ankarsystemet är utformat för att motstå vågbelastningen från den omgivande miljön och hålla den flytande konstruktionen på plats.


    Koncept för plattformsstruktur med förankringslinor

    Exempel på koncept för plattformsstruktur med förankringslinor: Barge, semi nedsänkbar, mast-boj och spännbensplattform.


    Ankarkoncept från vänster

    Exempel på ankarkoncept från vänster: dragankare, sugsankare, pålankare, gravitationsankare och torpedankare.

  • Vindkraftsparker till havs designas, konstrueras och drivs inom gränserna för extrema väderhändelser. Vid mycket kraftiga vindar kan till exempel rotorbladen bromsas för att förhindra kritiskt hög rotationshastighet.

    Sensorer monterade i toppen av turbinen kontrollerar ständigt vinden. Vid hårda vindar kan turbinen stoppas för att skydda den från skador. Det är ovanligt med extremt väder i Sverige. Historiska vinddata från mätningar längs den svenska kusten visar att teoretiskt sett kan vindkraftverk generera kraft över 90 procent av tiden, baserat på satellitdata.

  • Vi engagerar oss tidigt med lokala fiskesamhällen för att säkerställa att vindkraftparkens påverkan på fisket minimeras. Parkerna designas och läggs ut på ett sätt som minskar dess påverkan. Vår prioritering är att undvika avbrott i fiskeverksamheten.

    Havsbaserade vindkraftsparker skapar positiva effekter genom att de fungerar som föryngringsytor för olika fiskarter. Studier visar att flera fiskarter har en ökad förekomst i närheten av vindkraftverken. Detta tack vare att turbinernas fundament och förankringssystem ger upphov till en så kallad rev-effekt där fisken kan hitta föda och söka skydd.

  • Vi förväntar oss att våra projekt har stora möjligheter att skapa lokala arbetstillfällen i projektets alla skeden, och överlag ha en positiv inverkan på det lokala samhället. Studier visar att den havsbaserade vindkraften kan generera 50 000–165 000 heltidstjänster mellan åren 2025 och 2050.

    Majoriteten av jobben skapas under konstruktions- och driftfaserna. Det behövs stora team för att serva turbinerna på daglig basis. Dessa jobb är långsiktiga (upp till 30 år), permanenta och till stor del lokala.

    Yrkeskategorier som kommer att behövas är till exempel hamnarbetare, kranförare, fartygsoperatörer (service- och bogserbåtar) och vindkrafts- och servicetekniker. Utöver dessa skapas också indirekta arbetstillfällen inom sektorer som transport, mat och logi.

    Vi stödjer arbetet med att skapa lokal sysselsättning, vilket inkluderar att samarbeta med fiskeindustrin för att utforska möjligheter för framtida sysselsättning. Vi uppmuntrar lokalt innehåll i vår leveranskedja.

  • Studier visar att havsbaserad vindkraft kan skapa 1 500–4 000 årsarbeten i Sverige år 2030 och upp till 10 000 årsarbeten år 2050. Totalt under perioden 2025–2050 beräknas havsbaserad vindkraft kunna ge upphov till 165 000 årsarbeten, direkta och indirekta jobb i den inhemska leveranskedjan. Läs studien här.

  • Vi tror starkt på att arbeta med lokala företag och kommer aktivt att uppmuntra och prioritera lokala leveranskedjor där det är möjligt. Vår filosofi är att utveckla och vårda den lokala försörjningskedjan genom en strategi som bygger på en stegvis ”språngbräda”, där lokala leverantörer och samhällen kan växa i takt med projektstadierna. Denna språngbrädesstrategi kommer hjälpa till att maximera värdet för det lokala samhället.

  • Har du ytterligare frågor kan du kontakta oss här.

Frågor & svar